Vilken blodgrupp har du? Det är kanske en fråga du har fått tidigare. Men oavsett om du vet vilken blodgrupp du tillhör eller inte, så vet du säkert inte så mycket om den eller blodgrupper i allmänhet.
Kanske visste du inte att forskning visar att din blodgrupp har ett nära samband med din hälsa. Läs vidare och lär dig mer om din blodgrupp.
Vad är en blodgrupp?
Vårt blod består bland annat av röda blodkroppar och på deras yta sitter antigenerna, som skiljer sig från människa till människa. Det är närvaron eller frånvaron av vissa antigener som klassificerar blodgrupper.
Om främmande blodgrupper introduceras för immunsystemet producerar det antikroppar mot dem. För att undersöka vilken blodgrupp man har testar man med både antigener och antikroppar.
Hur många olika blodgrupper finns det?
Det finns många olika blodgruppssystem. Det är dock bara två system, AB0 och Rhesus (Rh), som har betydelse i förhållande till sjukdomar.
I AB0-systemet finns blodgrupperna A, B, AB och 0 (noll). I Rh-systemet skiljer man mellan Rh positiv eller negativ. Man hittar sin blodgrupp utifrån båda systemen, så du kan exempelvis ha blodgrupp 0 positiv.
Det är speciellt viktigt att känna till blodgruppen vid blodtransfusioner, eftersom blodgrupperna måste passa ihop mellan donator och mottagare.
Hitta mer information om blodgrupper här
Hur hittar jag min blodgrupp?
Om du vill ta reda på vilken grupp du tillhör så kan du göra det med ett test i hemmet.
Vanligtvis behöver du bara testa en mycket liten mängd blod och sedan får du efter 10-15 minuter eta vilken blodgrupp du har och om du är Rh positiv eller negativ. Sådana tester hittar du på internet eller på ett apotek.
Kan man byta blodgrupp?
Som utgångspunkt har man samma blodgrupp hela liet. Blodgruppen bestäms nämligen av våra gener. Blodet produceras av stamceller i vår benmärg, där det finns föutsättningar för att producera ett helt livs blodceller.
Hur påverkar blodgruppen din hälsa?
Sedan blodgrupperna upptäcktes av läkare 1901 har man undersökt om de kan ha en större betydelse för oss. Och på senare år har det faktiskt visats att blodgruppen kan ha betydelse för om du lätt drabbas av vissa sjukdomar.
Bland annat finns det statistiskt sett en chans att du slipper drabbas av covid-19, hjärtproblem och minnessvikt om du har bldogrupp 0.
Studier visar bland annat att du löper 15 procent ökad risk att dö av hjärt-kärlsjukdomar med blodgrupp A, B eller AB än med blodgrupp 0.
En annan studie har också visat att man löper 82 procent större risk att få problem med minnet med blodgruppen AB än andra blodgrupper.
Dessutom visar ett forskningsprojekt att personer med blodgrupp 0 mer sällan smittas med corona jämfört med A, B och AB. Forskning tyder även på att blodgrupp A och AB kan öka risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp.